fredag 30 maj 2008

Bekännelser...

I mitt skrivande inser jag att jag ständigt vill försöka fullfölja de trådar som jag lägger ut, istället för att bara väcka frågorna och ge läsaren större möjlighet att tolka frågorna och kanske ge andra "svar" än de som jag skriver om.

På något vis blir det alltid en längtan att skriva när jag väl börjat. Jag skriver en liten tanke och så vattnas det väldigt mycket i min mun om att börja vrida och vända på frågorna.

Kanske ska jag bara lägga ut frågorna och sen, i kommentaren, kommentera mig själv.

Vad tycker ni?

Några jag pratat med tycker ju att jag skriver för mycket, så det kanske blir bättre om jag gör på det viset.

Nåja, det ordnar väl sig i slutändan.



Allt Gott!!
//David

2 kommentarer:

Johanna G sa...

Va, tycker du att du får alldeles för lite kommentarer, eller...?

Jag tror att det är en svår avvägning mellan att skriva för lite och att skriva för mycket.

Fast å andra sidan tror jag nog att det blir bäst om man varierar sig lite. Ungefär som i en tidning där korta, informativa notiser blandas med långa, grävande artiklar och lite "mittemellanlångt" material.

Dvs. varva korta frågor (om det är det du vill ställa i bloggen) med längre, resonerande funderingar för och emot.

Allt gott
/Johanna

Esbe sa...

Klok påpekning av Johanna. Variation är bra :)

Jag vet att jag är en av dem som sagt att det är långa texter... För egen del har jag väldigt svårt att läsa längre stycken vid datorn och i slutänden så har jag glömt vad jag tänkte från början och orkar då inte läsa om hela texten. Men det är ju jag!!

Blessings!